Det stora äventyret började förra året (2015), då en fråga om huruvida jag hade tänkt mig bosätta mig i stan kom upp. Det hela har fram tills nu bestått i att min fina lägenhet har sålts och jag har ersatt den med en jättefin trea alternativt fyra i ett, vad jag har fått höra, väldigt fint område nere i Skåne. När jag väl hade sålt lägenheten kändes det väldigt ledsamt, då både jag och love trivdes väldigt bra, men med facit i hand så kan jag inte vara gladare än vad jag är då lägenheten är fin och ljus och dessutom större. Och pricken över i:et är ju ändå att det är ett lugnt och fint område. Kunde det ha blivit bättre utefter de förutsättningar som fanns? Nej jag tror inte det.
Ja, som ni har förstått vid det här laget, så flyttar vi ner till Skåne.
Det enda som inte är klart är arbete, men jag känner mig inte särskilt orolig. På ett eller annat sätt kommer jobben att överfalla mig. Det är vad jag tror i alla fall.
Jag har nu börjat inse att det faktiskt inte är lång tid kvar innan flyttlasset bär söderut och det jag kan känna ambivalens för är att jag lämnar alla mina underbara nära och kära. Min familj och mina vänner. Det jag försöker intala mig är att sanna vänner består var man än i världen befinner sig. Och sen flyttar vi ju inte utomlands, även om man skulle tro det. Det är ju väldigt enkelt att ta sig ut på motorvägen och fara tillbaka hit när jag helst vill. Jag finns bara ett telefonsamtal och en motorväg ifrån.:)
Det här äventyret kan bara bli bra!
På återhörande:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar