Underbar dag...*Not*

Det här är ingen dag som jag vill kännas vid. Det har varit en otroligt jobbig dag från början till slut. Jag trodde ändå att den här dagen skulle sluta väl, men ack så fel jag kunde ha.
Vad hände nu en dag som idag?
Jo det började med att jag började klockan 6.30. Allting bra hittills. Därefter kom det första barnet. Fortfarande grönt. Solen sken och det var underbart. Jag hade till och med vaknat på rätt sida av mig själv. Skönt för en gångs skull.
Där tog den dagen slut. För sen började något som jag inte har känt av.
Barn som skrek, barn som inte ville släppa föräldrar, för att det var måndagmorgon, barn som i princip hade glömt av allt vad rutiner innebär, barn överallt...Ensam stod jag på gården för att hålla koll på ett trettital barn så att de inte skulle göra sig eller varandra illa.... Det slutade inte gott. Men jag överlever. Barn skrek, barn drog av sig byxorna för att de tyckte att det var lämpligt att sätta sig i buskarna för att uträtta de ärenden som de egentligen skulle ha uträttat på toaletten. Barn som cyklar hej vilt på trehjulingar som inte har några bromsar....AJ...helt plötsligt är det en cykel som kör på mitt ben med en väldans fart och därav snubblade jag för att ett annat barn skulle åka i backen... Ont som det gjorde fick jag stänga av då det låg ett barn på marken och grät för att det på en sekund hade åkt i backen utan någon förvarning. Inga skråmor på varken barnet som körde på mig eller på barnet som hade åkt i backen... Den enda skråman som fanns, fanns på mig i uttryck av ett STORT blåmärke... Åh vad jag tycker om blåmärken!!!*not*
Därefter blir jag dumföklarad och har med ens tappat aptiten för att vara vaken denna så kallade underbara dag.

Hoppas dagen i morgon blir bättre!