En regnig nationaldag det blev, inte ett steg utanför dörren jag klev.
Meja kom till mig med ett leende, detta är så underbart för mitt seende.
Hon gör verkligen mitt liv så underbart, hon är något av det finaste jag vet helt klart.
En mysig hemmadag med mormor fick det bli, massor med pyssel..ja det var bara att ligga i.
Diplomen och alla bevisen åkte in i fotoramarna, åh vad jag minns examenskramarna:)
Alla foton från 2011 blev också insatta, tiden flyger iväg...det hann jag fatta:)
Sen har jag fått hoppa från ett stup, shit jag visste inte vilket djup...
vilket djup som fanns i hoppet, jag har ännu inte funnit stoppet.
Undrar just om någon kommer att ta emot mig därnere i djupet, jag är lite rädd...just för det där stupet.
Men inte kan det väl vara så himlans farligt, om man nu tar allting så jätte-varligt???
Jag har nu en chansning tagit, och undrar om jag hjärnan har slagit.
Nej det har jag nog inte gjort, jag visade bara mina kort.
Nu återstår det att se vart hela det här bär mig hän, så länge jag inte slår i mina knän...
så är det nog väldigt bra, eller så får det helt enkelt bara va.
Hoppas ni har haft det bra i regnrusket denna nationaldag år 2014
Med det här inlägget tackar jag för mig och säger natti:)